happyhund

Ibland undrar jag, varför jag bloggar......som aldrig har något att skriva om.

 Okey, jag har en underbar gubbe, härliga barn och barnbarn som jag älskar, fina vänner och släkt. Alla får

plats i mitt hjärta, ja, alla hundar också. För att va så liten och klen såååå har jag ett stort varmt hjärta, ska ni tro.

Jag bara tycker att vissa dagar....har jag svårare att skriva, och att ni blir så, besvikna.

MEN, det blir ni nog inte idag, haha   Läs här:

När killarna och Karin hade kört, tog jag hunden och gick till stenen, tänkte på hur skönt det var att ha fått upp, växterna.......vänder går tillbaka hem.....herregud, nej, nej, nej.....jag stannar på gatan, känner mig....chockad.

All bråte ligger  framför husbilsporten...okey...inte bra.  Affe ska ut med husbilen halv åtta imorgon bitti, har tid på verkstaden.....Just då ringer telefonen...Affe...Hej, sa han, vad skönt att det blev så bra...såg på din blogg.

Njaaa, sa jag, kanske inte jättebra....och berättade att vem fan....tänker på husbilen, hmmm

Jaha, då kom raseriutbrottet *^=?/&%()!"#¤#*?      Jaaa, sa jag...som inte kan göra något...

Men efter 5min. kom Alex...drog bort skitet, skrattade och sa hej då...körde hem.

Jag stod handfallen...vad tusan hände...   Nu orkade inte jag mer, gick in och la mig, somnade.